Viska 4.0 - Om psykoser, schizofreni och psykisk ohälsa

Jag ska ladda mig inför fest i två dagar - lördag kväll till söndag kväll! Discokula med discolampa med musik. Det blir bara jag och alla sexdemonerna som vill komma är välkomna - som är kvinnor förstås! Jag menar lite allvar det här med sexdemonerna - för jag hör och ser dom i den abstrakta världen på ett sätt, särskilt när jag är salongsberusad. Men det är väl det som även är kriteriet för psykisk sjukdom som schizofreni med psykos - antar jag! Man är aldrig ensam enligt mig fast enligt andra så är man det!

Badat och sådant för att göra mig fin idag! Var sen och köpte folköl - nu hemma!

Om vi säger så här! Vet ni skillnaden på ett par som tillexempel: ena är psykevårdare och den andre är patient? Jo, psykevårdaren är otrogen med andra män medan patienten är otrogen med sexdemoner i den abstrakta världen!

Syftade på mig själv för så var det när jag var ihop med psykevårdaren!

Jag var alldeles för rädd för att vara otrogen på riktigt när jag ung! Sen hade jag mer konsekvens tänk än vad psykevårdaren hade.

Jag och psykevårdaren hade ofta fester hemma hos oss med hennes vänner som också jobbade inom vården. Jag var typ enda som var psyksjuk! Jag blev kär i andra vårdare och när jag inte visade mitt intresse för dom så tror jag dom vände på allt och pushade min sambo att lämna mig för jag var ändå trots allt psykisk sjuk. Dock min teori!

När jag var ihop med psykevårdaren i två år så vet jag inte om jag gjorde mig fin om dagarna inför henne eller inför för sexdemonerna? Samma sak idag - fast jag är ensam så gör jag mig fin idag fast kanske inte lika ofta. Jag har ju inga privata tankar sen våren 1990 så på den vägen är jag aldrig ensam.

Undra också om det har med att man lider av självfulhet som jag gör!?

Dom flesta fuskar på det ena eller andra sättet för att göra sig fin och det tycker jag inte är fel! Kan man göra sig fin med smink, kläder med mera så tycker jag det bara är positivt. Många blir fina på riktigt när dom gör så! Sen tror jag vissa inte vill göra sig fina - varför då?

Kom nu tänka på en kvinna som var jude som skulle i väg till koncentrationsläger! Hon var ung och gjorde sig fin inför tyskarna för att slippa döden men det hjälpte inte - hon dog i alla fall.

Det var så för mig med när jag var ung och blev tvångsinlagd/tvångsmedicinerad - det var någon slags överlevnadsstrategi från min sida att göra sig fin för då klarar man kanske av livet bättre? Jag försökte på alla möjliga sätt hitta en utväg från "dårhuset" som faktiskt var det på ett sätt redan våren 1990. Så vinna eller försvinna - bli kär i varenda psykevårdare som är en kvinna kanske kan rädda mig?

Det var så också - jag blev kär och hade flera psykevårdare på gång under dom åren! Det blev hon... och jag. Hade egentligen velat ha någon annan psykevårdare som var runt 15 år äldre än mig eftersom? Hon fick sjukskriva sig på grund av mig för jag var så närmande. Hon kom en dag till mitt patientrum och sa: - "Kära Alexander, jag ska inte jobba här på ett tag - för jag ska ta ledigt!". Jag tänkte, jag vet... jag tar en annan psykevårdare som är kär i mig. Det blev så också - vi levde i två år tillsammans ute sen.

Är man bara kär i en eller två så är sannolikheten liten att bli ihop - men är man kär i "alla" så finns det alltid någon där för en! Jag är bevis på det...

Idag skulle jag förstås inte bete mig så som när jag var 18 år gammal på psyket när jag inte hade samhällsbild. Idag om jag blir inlagd på psyket så vet jag bättre - skulle aldrig göra samma sak igen som då våren 1990!