Viska 4.0 - Om psykoser, schizofreni och psykisk ohälsa

Jag tror mer på slumpen. Jag känner inte att det var dags för min syster att dö. Hon gick för tidigt. Och lämnade oss i chock. Jag tror inte att det var meant to be. Det var en pure olyckshändelse. Hennes hjärta slutade slå. Hon fick massiva obotliga hjärnskador. Hade hjärt och lungräddning kommit igång tidigare hade hon levt. Jag ser det som slumpen.

Vissa saker/ händelser är nog slumpen / slumpmässigt men att det också finns förutbestämda saker som ska ske i våra liv. Både och alltså

Jag har varit med om ett par katastrofer, men jag har överlevt. Ödet har velat att jag ska fortsätta.

Jag är som en docka med tyngd i botten. Jag läser en massa och ser en massa i TV men ändå faller jag tillbaka till det gamla. Det är svårt att rucka på mig. I KBT ska man ändra sina tankar men hur lätt är det.

Det känns bara som att hon lämnade ett svart hål efter sig. Där sorg chock och smärta bor. Jag tror inte att det var menat, för henne.

Har ni fått någon förklaring till att hon fick hjärtstillestånd, amandara.

Ändra sina tankar och beteenden är otroligt svårt, iallafall för mig. Jag tror att det är svårt för majoriteten av människor men jag kan ha fel men jag tror att jag har rätt

Geta wrote: ↑08 Nov 2023, 17:57 Har ni fått någon förklaring till att hon fick hjärtstillestånd, amandara.

Nej de hittar ingen förklaring. De gör genutredningar nu.

Nån annan som känner deja vu känslor ofta? Jag gör det ofta. Heter det så? Deja vu

Leakim97 wrote: ↑08 Nov 2023, 18:07 Nån annan som känner deja vu känslor ofta? Jag gör det ofta. Heter det så? Deja vu

Inte deja vu men brukar ha känslan av att jag drömt saker som händer, helt vardagliga saker men det är obehagligt.

Tror det kallas sann drömmar

Mina drömmar är helt bananas. Kan inte fatta att det är jag som drömmer dem. Känns som filmer som någon annan spelat in. Det undermedvetna….