Viska 4.0 - Om psykoser, schizofreni och psykisk ohälsa

Geta wrote: ↑17 Mar 2024, 19:01 Idag skulle jag inte klara någonting. Skulle inte klara att gå i skolan, inte ta körkort, inte köra bil, inte jobba. Tur att jag har ålderspension.

Du klarar av att vara min musa!

När jag jobbade så betalade jag säkert minst 7 000 i månaden för bilen, om man räknar in allt, inkl. avbetalning på den (avbetalade ca 3 000 kr i månaden). Sen bensin, däck, helförsäkring o allt. Jag tyckte det var värt det... Hade kanske inte så mycket annat o lägga pengarna på, men så var jag intresserad av bilar på den tiden.

När jag sen blev uppsagd så fortsatte jag leva på samma sätt, så det var därför jag lyckades skuldsätta mig så mycket runt 2007, så jag fick ha en god man. Stegvis gjorde jag mig av med bilen som blev allt sämre (gick sönder hela tiden), ställde av den o till sist sålde jag den för 6 500 kr. Jag hann i.a.f betala klart avbetalningen medans jag jobbade.

Hade det varit idag skulle jag absolut behållit 740:in istället för att köpa 960:in.

Hade en VW Golf GTI årgång 1980 runt 82-83, men sjukdomen gjorde mig till fattiglapp.

Sålde min sista bil 1980 en Volvo Amazon med sportmotor elektrisk överväxel och varvräknare på instrumentbrädan.

Dubbla förgasare

Jag har haft en folkabubbla som jag målade svart och gjorde blommönstrade säten på. Vi åkte till Hultsfredsfestivalen med den. Den var superb.

Slängde ett stulet knallskott under en folka bubbla hemma på permis från lumpen, med mening exploderade den under bilen, hon lättade på gasen, lät den rulla en sträcka innan hon gasade igen

Jag måste gå ett kvarter åt väster, sedan Kungsgatan norrut. En backe följd av en bro, sedan finns där en bänk vid ett mikro-torg. Sedan fortsatt längs Kungsgatan kanske tre kvarter. Men det blir väl inte av att lämna in cykeln i år heller.

Här finns alldeles för få bänkar.

Brukar du sätta dig ned när det blir jobbigt, Geta?

Ja, jag måste sätta mig där det går för att lätta på trycket i mina artrosknän. Då kan jag gå en liten bit till.

Sista bilen jag hade var en veteranbil, en VW passat.

Jag fick syn på den när jag gick på stan i Vara. Den stod under ett träd, överväxt med alger och mossa. Men jag såg vilken pärla till bil det var. Jag tog reda på vem ägaren var, och ringde honom.

Han blev glad för bilen hade tillhört hans avlidne bror, och han ville gärna sälja den. Jag frågade om priset och han sa: ge mig ett förslag. Jag förslog 3600kr och han sa: då blir jag nöjd. Så blev bilen min!

Jag körde den i flera år. Men så blev den vandaliserad när jag parkerat den i en dålig stadsdel i Borås. Jag hade bara trafikförsäkring på bilen, så det blev slutet på den bilen.