Viska 4.0 - Om psykoser, schizofreni och psykisk ohälsa

Har ers röster sagt farliga saker nån gång? Hur hanterar man det? Vill inte in på psyk igen så kommer inte säga nåt.

Tex hur man skadar andra eller sig själv.

Jag har flera gånger fått order att mörda. Har försökt prata med andra då, om vanliga saker, för att ta bort fokus. Men det krävs väldigt mycket energi.

Ok. Tack

Nej när jag haft röster har jag aldrig haft röster som velat att jag skulle skada mig själv eller andra. När det händer som man ibland läst om så tror jag att man har en kombination av röst och synhallucination vid skada av nån annan. Om man hoppar från en balkong t ex är det röst som manar på.
Jag räknar inte in att man vill avsluta livet för att få tyst.

Jag har trott att jag ska bli mördad. Jag flydde från dem till tex Borlänge. Men ”de” var där med. I mitt huvud. Undrar varför. Man känner så.

yrväder wrote: ↑14 Nov 2024, 13:52 Nej när jag haft röster har jag aldrig haft röster som velat att jag skulle skada mig själv eller andra. När det händer som man ibland läst om så tror jag att man har en kombination av röst och synhallucination vid skada av nån annan. Om man hoppar från en balkong t ex är det röst som manar på.
Jag räknar inte in att man vill avsluta livet för att få tyst.

Rösterna har manat på när jag gjort självmordsförsök. De hotar och hejar på. De nöter ut en.

Har synhallisar ofta just nu. Bla kvinnan som skrek mig i ansiktet när jag öppnade toalettdörren.

Senast var jag helt livrädd övertygad om att jag skulle kunna spränga hela skiten i luften med en litiumbomb.

På 00-talet var jag väldigt aggressiv, bar alltid kniv eller liknande när jag var ute. Hotade folk hit o dit, med bomber o giftgas, oftast indirekt via min psykolog. Men det var ju p.g.a. depressionen, man skulle kunna likna det vid att jag var avundsjuk på de som lever ett normalt liv, därför aggressivitet.

Det står mycket om hur jag har hållit på med farliga kemikalier i min journal, jag tror psykiatrin kände sig skyldiga att anmäla sånt så här i efterhand, med tanke på vad som hände sen, det med "kärnreaktorn", som det blev sånt liv för. Idag skulle jag garanterat bli anmäld om jag berättade för psykiatrin som jag gjorde då, om jag skulle haft onda avsikter, sa bl.a. att jag skulle döda namngivna personer.

Men allt sånt har släppt, det gjorde det innan depressionen blev bättre, runt 2010 eller nått sånt. Det är så mycket bättre att känna kärlek och vänskap, än en massa hat.