På 00-talet var jag arg o bitter, sa till min psykolog att jag ville göra en självmordsbombning o släppa ut giftig gas... Uuuh, om någon skulle säga nått sånt idag till en psykolog, det skulle bli LPT direkt...
Enligt SÄPO är ensamvargar (inte alla naturligtvis) ett potentiellt hot i form av typ masskjutningar, kolla på t.ex. Anders Behring Breivik. Ofta är det sjuka individer som sitter inne med så mycket hat, att de till slut faktiskt begår terror-/våldsdåd. En grej jag sett på det där incel-forumet jag studerade;
viewtopic.php?t=2011 Väldigt labila individer som hyllar Elliot Rodger (en incel som gjorde en masskjutning i Californien, USA), hatar kvinnor o "chads" (alltså killar som har lätt för att få tjejer). De vill sluta som martyrer.
Jag hade mest "hat" mot allt o alla, inte någon särskild grupp, men jag tror, o får nog erkänna att det till stor del berodde på "avundsjuka", jag ville också vara som alla andra, jag visste inte vad det var för fel på mig. Nu har jag accepterat mina diagnoser o är insatt i hur livet kan fungera ändå, utan att behöva vara en vanlig "Svensson". Så skrev jag ett brev till min psykolog för ett år sen o sa att jag skämdes för hur jag uttryckte mig i våra samtal o att all min ilska nu är försvunnen, att jag haft två flickvänner, att jag kommit igång lite mer o att jag mår mycket bättre nu. Samt berättade jag lite kort om experimenten i köket, det var efter jag hade avslutat min psykologkontakt.
