Hur ser dina psykoser ut?

[amandara]

Haft många psykoser. De är gräsliga. Jag är svårt handikappad av de hjärnförluster psykoser/depressioner/manier ger.

[Mosbrickan]

Jag har ju inte fått bekräftat att jag haft någon psykos eller inte, det närmaste jag kan komma är år 2015 då det rämnade totalt. Hade varit bra att få lite feedback för jag funderar mycket över denna period.

Vi får se om ni har några tankar:

Där fanns hemliga bombmän på arbetsplatsen, som ville spränga skiten i luften. Chefen och administratören kunde läsa mina tankar och de jobbade stenhårt för att avsätta mig för att jag visste för mycket. Helikoptrar hade satts in för att övervaka mina rörelser, och jag minns halvvagt att jag gömde sig under en tät gran vid ett tillfälle när det var en helikopter i luften. Installerade kameror hemma och kunde alldeles kallsvettig springa ut med ficklampa på kvällarna och söka igenom trädgården efter folk med onda avsikter. Var extremt vaksam över bilar som körde förbi utanför. Detta fortgick i ca 4 veckor. Har inte jättetydliga minnen ifrån perioden i övrigt. Det mesta är blurrigt.

Kanske ingen psykos? Mer åt vanföreställningshållet? Finns det någon skillnad i det jämfört med en psykos, eller flyter det ihop symptomatiskt i någon slags gråzon?

Har aldrig fått någon feedback från vården på detta, upplever inte heller att de lagt särskilt mycket uppmärksamhet vid det.

Borde jag ha haft ett återfall sedan dess, i och med att jag är omedicinerad? (Dock ätit Citalopram sedan dess).

[Geta]

Psykiatrin brukar inte vara intresserad av innehållet i vanföreställningarna.

[Mosbrickan]

Psykiatrin brukar inte vara intresserad av innehållet i vanföreställningarna.

Nä ok, men de verkar ju inte ens vara intresserade av att det varit helt galet en tid. Har väl själv fundering på att de inte fäster särskilt mycket uppmärksamhet på "hörsägen" utan att de behöver hårda synliga fakta. Men jag vet inte.

[memphis]

Det stämmer nog Mosbrickan. Psykiatrin går på synliga "fynd", är min erfarenhet.

[Mosbrickan]

Det stämmer nog Mosbrickan. Psykiatrin går på synliga "fynd", är min erfarenhet.

<3

[Nobel]

Psykos är ett spektrum och kan yttra sig på olika sätt. Det du beskriver låter som vanföreställningar. Det tog 2 år av utredning innan jag fick diagnosen Schizofreni. Det viktiga är att få fungerande behandling och andra stödinsatser. Tänker att diagnosen i sig inte är det viktiga, utan att få rätt hjälp är det viktiga.

[Mosbrickan]

Psykos är ett spektrum och kan yttra sig på olika sätt. Det du beskriver låter som vanföreställningar. Det tog 2 år av utredning innan jag fick diagnosen Schizofreni. Det viktiga är att få fungerande behandling och andra stödinsatser. Tänker att diagnosen i sig inte är det viktiga, utan att få rätt hjälp är det viktiga.

Hej hej, två år. Ok. Ja vi får se när de väl kommer igång.

[MsTibbs]

Oftast har jag ”smågrejer” typ min blodhund i lägenheten, mer än ren psykos.

[Cosmos]

"Bara vanföreställningar" är inte så bara. När missiler börjar jaga en för att de utför beslut från en högre ort och en hel ledningskedja beslutar om ditt liv och din död är det inte "bara". Och så då, mestadels män, som styr världen från sin etta är väl inte heller så "bara".

Ibland undrar jag om inte ni som har "vanlig" schizofreni med röster och andra känselfenomen, ser lite snett på alla oss som inte har hallisar som första symptom, utan också är drabbade av svåra och tokiga idéer och ångestfyllda upplevelser av en värld bortom förnuftet.

I mitt fall är det lika av de båda. Men.... det värsta av alla symptom är ångest, skitångest, psykotisk ångest.

Man får komma ihåg att psyket tar den lättaste vägen för att meddela att allt inte är ok och att man ska döden dö. Ångest är det primära symptomet men är också en lösning så man slipper den totala katastrofen i att att hjälplöst kastas ut i universum.

[zoegas]

Jag har ju inte fått bekräftat att jag haft någon psykos eller inte, det närmaste jag kan komma är år 2015 då det rämnade totalt. Hade varit bra att få lite feedback för jag funderar mycket över denna period.

Vi får se om ni har några tankar:

Där fanns hemliga bombmän på arbetsplatsen, som ville spränga skiten i luften. Chefen och administratören kunde läsa mina tankar och de jobbade stenhårt för att avsätta mig för att jag visste för mycket. Helikoptrar hade satts in för att övervaka mina rörelser, och jag minns halvvagt att jag gömde sig under en tät gran vid ett tillfälle när det var en helikopter i luften. Installerade kameror hemma och kunde alldeles kallsvettig springa ut med ficklampa på kvällarna och söka igenom trädgården efter folk med onda avsikter. Var extremt vaksam över bilar som körde förbi utanför. Detta fortgick i ca 4 veckor. Har inte jättetydliga minnen ifrån perioden i övrigt. Det mesta är blurrigt.

Kanske ingen psykos? Mer åt vanföreställningshållet? Finns det någon skillnad i det jämfört med en psykos, eller flyter det ihop symptomatiskt i någon slags gråzon?

Har aldrig fått någon feedback från vården på detta, upplever inte heller att de lagt särskilt mycket uppmärksamhet vid det.

Borde jag ha haft ett återfall sedan dess, i och med att jag är omedicinerad? (Dock ätit Citalopram sedan dess).

Det där är en paranoid psykos. En stressreaktion. Det säger psykoterapeuter. Jag tror det är så att om det inte klingar av efter ett halvår får man diagnosen schizofreni. Men om du har sjukdomsinsikt i att du ser paranoida tankar som paranoida. Eller blivit av med alla helikoptrar, Så har det kanske bara varit något tillfälligt. Det är mycket kopplat till ångest. Bra med SSRI. Och tror mig, piller är bra för att skydda mot återfall. Efter varje resa går hjärnan mer sönder.

[Mosbrickan]

Jag har ju inte fått bekräftat att jag haft någon psykos eller inte, det närmaste jag kan komma är år 2015 då det rämnade totalt. Hade varit bra att få lite feedback för jag funderar mycket över denna period.

Vi får se om ni har några tankar:

Där fanns hemliga bombmän på arbetsplatsen, som ville spränga skiten i luften. Chefen och administratören kunde läsa mina tankar och de jobbade stenhårt för att avsätta mig för att jag visste för mycket. Helikoptrar hade satts in för att övervaka mina rörelser, och jag minns halvvagt att jag gömde sig under en tät gran vid ett tillfälle när det var en helikopter i luften. Installerade kameror hemma och kunde alldeles kallsvettig springa ut med ficklampa på kvällarna och söka igenom trädgården efter folk med onda avsikter. Var extremt vaksam över bilar som körde förbi utanför. Detta fortgick i ca 4 veckor. Har inte jättetydliga minnen ifrån perioden i övrigt. Det mesta är blurrigt.

Kanske ingen psykos? Mer åt vanföreställningshållet? Finns det någon skillnad i det jämfört med en psykos, eller flyter det ihop symptomatiskt i någon slags gråzon?

Har aldrig fått någon feedback från vården på detta, upplever inte heller att de lagt särskilt mycket uppmärksamhet vid det.

Borde jag ha haft ett återfall sedan dess, i och med att jag är omedicinerad? (Dock ätit Citalopram sedan dess).

Det där är en paranoid psykos. En stressreaktion. Det säger psykoterapeuter. Jag tror det är så att om det inte klingar av efter ett halvår får man diagnosen schizofreni. Men om du har sjukdomsinsikt i att du ser paranoida tankar som paranoida. Eller blivit av med alla helikoptrar, Så har det kanske bara varit något tillfälligt. Det är mycket kopplat till ångest. Bra med SSRI. Och tror mig, piller är bra för att skydda mot återfall. Efter varje resa går hjärnan mer sönder.

Tjena mannen. Tack för svar. Ja vi får se. Tror jag börjat få taktila hallisar nu, det känns som om någon sticker mig med en nål i ansiktet då och då. Kanske är något neurologiskt istället? Fortsatt sömnlös, däckade på sömntabletter kl. 21 men vaknade strax efter midnatt och klev upp då. Så jefla jobbigt.