Hur uppfattar du dig själv? Introvert eller extrovert?

[Zoidar]

Jag bedömer mig själv att vara mellan extrovert och introvert, dvs ambivert. När jag var liten gillade jag antingen leka själv eller med en kompis. När jag blev lite äldre kunde vi vara några stycken, t.ex. när vi spelade rollspel.

[1Dave]

Har nog alltid varit introvert, men klarar av sociala situationer bättre nuförtiden.

[Richard]

Jag är absolut introvert. Jag föredrar att vara för mig själv. Umgås med vänner ibland o tycker det är trevligt att gå på fest då o då, men inte för ofta. Men måste komma ut lite varje dag, så jag går till Spiran ett par timmar om dagen, fyra dagar i veckan. Det funkar bra.

[Zoidar]

Jag är absolut introvert. Jag föredrar att vara för mig själv. Umgås med vänner ibland o tycker det är trevligt att gå på fest då o då, men inte för ofta. Men måste komma ut lite varje dag, så jag går till Spiran ett par timmar om dagen, fyra dagar i veckan. Det funkar bra.

Låter lite som jag har det. Jobbar några timmar per dag och går till Espresso house.

[yrväder]

Introvert. Behov av egentid för att rensa bort energier och uppslukas av min egen. :D

[Richard]

Jag vet inte hur jag skulle vara om inte tekniken utvecklats som den gjort... För 1996 var jag alltid ute med vänner varje dag, men visst folk sa att jag var lite tystlåten. Sen 1996 kom jag i kontakt med internet, föredrog att sitta vid datorn, o har gjort så sen dess.

Visst har jag fortsatt umgås med vänner, upp till 30 års-åldern gick vi ut o så, men jag mådde så dåligt o följde mest med bara för att få en anledning till att dricka alkohol. Min sociala fobi utvecklades till ren paranoia, vilken numera är delvis dämpad av medicin.

Men för några år sen började jag få hålla föredrag o jag gillar det. Tycker om att spela apa o pajas också.

[Koi]

Jag var väldig mycket extrovert innan jag blev sjuk. Var i centrum hela tiden. Även när jag försökte att inte hamna i centrum gjorde jag det. Hade mål i mun som man säger så. Var en frispråkig tonåring som hade ”skinn på näsan” som en lärare i högstadiet sa. Var inte rädd att säga det jag tyckte oavsett vem som var mottagare. Orädd. Gillade att festa, the more the merrier. Pratade med alla.

Nu är jag mer introvert. Sitter tyst. Gillar inte stora sällskap. Tål inte för mycket ljud. Det ekar i huvudet och växer och blir stort och ohanterbart. Gömmer mig inuti mig när det blir bråk eller tjafs.

Valde ambi. Vet inte om det blev rätt.

[Nissegossen]

Gillar att vara själv, men drar mig inte för att tala om min sjukdom och jag kan hålla i att prata en monolog på 3 timmar. Folk räcker upp handen här och säger, min tur. Lyssnar på det sedan fortsätter jag monologen. Är gärna i centrum i ett sällskap.Talar sällan i en talarstol, blir nervös men mitt i en folksamling kommer jag till min rätt

[mrsearlgray]

introvert helt klart, energin minskar snabbt om jag är runt folk även om det är folk jag känner. Föredrar verkligen att vara ensam.

[Geta]

Måste vara mycket för mig själv. Tar in andras känslor för mycket. Har dåligt filter. Har aldrig velat vara i centrum. Talar inte om min sjukdom mer än här på Viska. Håller inte låda, när jag träffar andra.

[wasp]

Introvert! Bland folk blir jag lätt hispig. Har aldrig velat vara i fokus, tyvärr blev det så under studieåren, lärarna frågade ofta mig. De visste att jag knoddade var dag.

[yrväder]

Påminner nog lite om dig Geta. Gillar inte heller att vara i centrum. Håller mig gärna i bakgrunden lite på avstånd. Precis som du Geta tar jag alldeles för lätt in andras energier det är till och med så till den grad att någon annans känsla har blivit min känsla särskilt när det har varit den motparten. innan jag förstod och började särskilja på min din känsla det har varit kämpigt och jag kämpar än idag med det. Behöver en stor portion egentid för att rensa och kunna krypa in till mig själv. Vill leva ensam trivs jag bäst med. Negativ energi är dränerande.