Jag tror att den kristna beskrivningen av Himlen inte skiljer sig avsevärt från fröjderna i buddhismens gudavärld. Men skillnaden ligger i att medans Kristendomen tror att fröjderna är eviga, så säger buddhismen att även gudavärlden drivs av törst, och att även det livet har ett slut.
"I'm guided by a signal in the heavens. I'm guided by this birthmark on my skin." - L.Cohen
Kristendomen beskriver inte riktigt hur himlen blir mer än att det blir ett paradis. Det finns skildringen i Uppenbarelseboken, men den är ju väldigt symbolisk. Jag brukar tänka på himlen som det vackraste på jorden och om man tar bort allt det onda, men det är säkert inte en helt rätt bild.
"Herren har verkligen uppstått, och han har visat sig för Simon!" - Lukas 24:34
Geta wrote: ↑14 Apr 2024, 19:21
råa rabarber är jättesura men goda i en smulpaj.....
Ska man göra smulpaj måste man ha vete. Det är mycket som behövs för att leva ett liv värt att leva. Men Himlen kanske lever av människornas offer. Fast just det, det finns ju inga människor på jorden längre.
"I'm guided by a signal in the heavens. I'm guided by this birthmark on my skin." - L.Cohen