Hercules723 wrote: ↑17 Apr 2025, 23:30
Hoppas du lever åtminstone till 70 år, Richard. Jag vet inte vad jag gjort utan Viska. Jag kan inte ens föreställa mig det.
Tack, jag siktar på 84 år, det blev både min morfar och farfar. Men som sagt lever jag inte så hälsosamt, har dock varit tobaksfri (dock ej nikotinfri) i ett år om en månad. Men morfar rökte pipa o drack jättemycket vin, vilket var ohälsosamt, men jag hoppas inte jag förlorar talförmågan (eller syn eller nått annat) som min morfar gjorde efter första stroken. Några år senare fick han en stroke till o blev inlagd, sen kom en tredje stroke o det klarade han inte.
Hellre som farfar, men farfar dolde sin sjukdom (cancer) in i det sista. När pappa kom o hälsade på gömde han alla mediciner, då pappa känner igen dom o han berättade inget. Sen ringde de från sjukhuset i Örebro till mig, då min pappa stod som utvandrad till Norge, men vi hade samma ovanliga efternamn, o berättade att han var inlagd för en hjärtinfarkt. Jag ringde ju till pappa direkt, sen när han hälsade på honom så fick han till slut erkänna att hela kroppen var full med cancer, utom hjärnan, o att han hade max en vecka kvar.
Men jag menar, om man får cancer har man lite tid att planera inför döden, inte vid en hjärtinfarkt eller en svår stroke.
EDIT 1: Mormor dog för några veckor sen, hon blev 97 år, o ville i princip bara dö.
EDIT 2: Absolut inte bli som farmor, hon blev förvisso 88 år, men var helt dement, hon var tillbaka på 40-talets Tyskland o frågade efter sina föräldrar o ibland ropade hon "Heil Hitler" på demensboendet också. För att inte tala om alla gånger hon gick vilse i lilla Hallstahammar som de bott i sen de kom till Sverige, så har polisen fått köra hem henne. Hon reagerade inte när pappa sa till henne att farfar, hennes man, var död. Hon kände inte ens igen min pappa, hennes son...