Sentimental

[Fantasio]

Jag lyssnar på Ebba Grön, en av de första grupperna jag hade en skiva med. Vi pratar tidigt 80-tal alltså. Jag får inte så mycket glasklara minnen, men jag förnimmer dem delvis rätt vad det är och en stor del av tiden känner jag mig har färdats bakåt i tiden. Banden med barndomen är alltså inte helt kapade.

Musik är viktigt för mig och för alla, skulle jag vilja påstå. Jag blir påmind om att mitt gamla jag lever kvar i något skrymsle av min hjärna. Men det är lätt att få för mycket av det goda, att sitta och gräva ned sig över struntsaker och älta, något jag ofta hänfaller åt. Livet blev som det blev, trots att jag hade allt på ett silverfat.

Eftersom jag har ont i ryggen har jag legat ovanligt mycket på sängen. Då blir det grubblerier, det ska villigt erkännas. Men inte tycker jag det är konstigt att vara ledsen och besviken på sig själv att man inte lyckats med något här i livet. Jo, två saker kommer jag på: Att jag tog mc-kort och att jag lyckades hitta ett jobb och hålla mig kvar vid det i 20 år.

Nu är det snart ett nytt år. Ännu ett år att ta sig an. I år hände inget speciellt förutom att jag börjat laga mat igen. Nästa år fyller jag 55 år, men känner mig fortfarande som en tonåring. Jag slutade att utvecklas mentalt och fysiskt för flera årtionden sedan, nu är det mest ett tomt skal kvar. Ett skal där det faktiskt finns en människospillra i om än så liten att en tränad hund inte skulle kunna nosa fram den.

Så tro fan att jag är bitter och ledsen. Hej, jag heter Fantasio. Jag är ungkarl och har aldrig varit sambo. Jag har inget jobb, jag är förtidspensionerad. Min huvudsyssla är att ligga i fosterställning på sängen. Jag har inga pengar undanstoppade. Jag har inga ambitioner. I nyutgåvan av SAOL finner ni mitt namn som förklaring till ordet misslyckad.

[Zoidar]

Även personer som är framgångsrika, har pengar, kändisskap, fru och barn kan känna så. Du är inget unikt fall.

[Zoidar]

Kan inte säga att jag tycker mitt liv är så meningsfullt heller. Levt som halvdöd i 10 år. :|

Försöker lösa detta, men det känns omöjligt. Antar att både du och jag har våra ljusa stunder.

[Zoidar]

Lätt att tappa hoppet.

[Zoidar]

Jag har stunder som är bra. De får man ta vara på.

[Fantasio]

Tack för dina ord, Zoidar. Jag vet att jag inte är unik, men ville skriva av mig och så blev det.

[Zoidar]

Tack för dina ord, Zoidar. Jag vet att jag inte är unik, men ville skriva av mig och så blev det.

Inget fel med det. Det behövs ibland.

[Krokus]

Även jag känner mig misslyckad. Grejer som jag är stolt över hos mig själv, gjordes för flera år sedan, som t ex B-körkortet. Det tar emot att inse att jag är en mupp som inte kan jobba. Vill, men kan inte. :(

[Fantasio]

Ja, åren går, men inte mycket händer. Jag tycker synd om dig, Krokus.

[Krokus]

Det känns ofta "bläää", att inte komma någon vart. Stå och stampa på samma ställe år efter år.

[zoegas]

Det är hårt att klandra sig själv och se ned på sig själv. Det är inte rättvist om man frågar mig. Det är inte ett misslyckande, det är en sjukdom.

[Geta]

Det är en omöjlig situation.